Guillou avslöjade IB-affären och anklagas nu för att ha varit KGB-spion. Under FRA-debatten riktade en Socialdemokrat liknande anklagelser mot de som var negativa till FRA.
Just nu går mediadrevet kring Guillous kopplingar med KGB i IB-affären.
Under FRA-debatten riktade en Socialdemokrat liknande anklagelser mot de som var negativa till FRA:
Rundkvist (s): Själv undrar jag bara:
Vem betalar Alexandersson och hans kompisar. För det de gör kostar pengar. Inte den lede ryssen väl?
Det är lätt att anspela på gamla rädslor och tidigare hot för att avskräcka sina politiska motståndare. För vem vill kallas landsförrädare?
Ur en demokratisk synpunkt är det dock naturligtvis förkastligt att göra dylika anklagelser. Medborgarna och media måste kunna granska staten för att demokratin skall kunna bevaras. En transparent stat är en garant för ett demokratiskt samhälle. En icke-transparent dito hänfaller snabbt till odemokratiska metoder och arbetssätt - vilket vi har fått se flera exempel på runt om i världen.
Scaber Nestor har hittat en lista över vad som avslöjades i IB-affären och drar paralleller till dagens FRA. Flera av punkterna är direkt överensstämmande med de “rättigheter” som FRA har helt öppet, bland annat att avlyssna vanliga medborgare och registrera t ex deras politiska åsikter, sexuella läggning och vilka mänskliga kontakter de har.
Dagens regering har insett sprängkraften i frågor som rör grundläggande demokrati efter FRA-debatten; kanske har även de gjort kopplingarna till IB-affären. De är rädda för partier som står upp för t ex mänskliga rättigheter inför riksdagsvalet 2010 och försöker klumpa ihop dem med partier som står för det motsatta. Det är inte för inte som de nu skjuter på implementeringen av Datalagringsdirektivet till efter valet 2010.
Både FRA-lagen, Datalagringsdirektivet och en handfull andra integritetskränkande lagar är i allra högsta grad högaktuella. IB-affären får väl idag till stor del anses vara preskriberad, från båda sidor. Trots det gottar sig f d IB-agenter i medias uppgifter. Vissa går till och med så långt att de retoriskt vågar sig på att fråga:
Var IB-affären en beställning från KGB?
Det handlar naturligtvis om personliga vendettan, vilket t ex Palmes uttalande visar. Vi får dock inte glömma vad IB-affären i grunden handlar om - kränkningar av medborgare, av vanliga människor - av dig och mig.
Guillou är ingen ängel. Kanske skadade hans uppgifter till någon del svensk underrättelsetjänst 1973.
Säkert är att Palmes IB och dess “agenter” systematiskt grovt kränkte svenska medborgares demokratiska rättigheter, precis som FRA gör idag 2009 med sin åsiktsregistrering.
Två fel gör dock aldrig ett rätt. Oavsett om det gäller IB-affären 1973 eller dagens FRA och dess dagliga kränkningar av privatpersoners grundläggande demokratiska rättigheter. I Sverige anno 2009.
Bloggar: Scaber Nestor annarkia Farmor Gun MinaModerataKarameller Svensson 2 Jinge Mårtensson Drougge Hartman (s) Klamberg Jan Lindgren (pp) satmaran PJ Anders Linder Mikael Nilsson (pp) Zac Calandrella Pär Ström
Media: AB AB AB AB Exp Exp Exp SvD SvD SvD DN DN DN DN DN SvD Exp Exp Exp Exp Exp Exp N24 SvD SvD
Tags: Demokrati, FRA, ib, ib-affären, Jan Guillou, Piratpartiet, Politik, spioneri
Andra intressanta bloggar om: Demokrati FRA ib ib-affären Jan Guillou Piratpartiet Politik spioneri
Loading ...
oktober 26th, 2009 at 11:37
Parallellen mellan FRA och IB är befogad. Man kan på goda grunder befara att underrättelsetjänsten inte har förändrats så mycket på 35 år. Hotbilderna och spaningsobjekten varierar över tiden, men i grunden är det snarlik verksamhet som bedrivs.
Inte heller de ansvarigas sätt att uttrycka sig har förändrats på dessa år. Vad var det dåvarande ÖB, Stig Synnergren, sa om IB:s verksamhet, då avslöjandet skedde?:
-Vi spanar inte på svenskar. Vi sysslar med utländska förhållanden.
Är det inte exakt vad Mikael Odenberg, Sten Tolgfors och Ingvar Åkesson sagt om FRA? Begränsningen “utländska förhållanden” har hela tiden trummats in.
Men precis som IB på sin tid ska FRA även ägna sig åt svenska förgreningar av utländska hot. Och naturligtivs kunde IB-spanarna motivera sin spaning med att de flesta av spaningsobjekten hade direkta eller indirekta kopplingar till utlandet. Tror någon att FRA eller deras uppdragsgivare resonerar annorlunda?
En stor del av IB:s verksamhet skulle idag rymmas inom lagens råmärken, om vi överför det hela till FRA-lagpaketet. Detta inbegriper bland annat åsiktsregistrering, som möjliggörs med FRA-PuL.
Och vilka var dåtidens argument mot en granskning av IB:s verksamhet? Jo, dessa:
-Uppmärksamheten kring IB riskerar att skada utlandets tillit till det svenska försvaret./i>
(ÖB Stig Synnergren 1973-10-24)
-Om här sprids en rad felaktiga uppgifter, så kan ju det inte föranleda en specialkommission.
(Försvarsminister Sven Andersson 1973-10-25)
-Det finns redan nu en demokratisk kontroll av underrättelsetjänsten.
(Statsminisiter Olof Palme 1973-11-21)
Vi kan jämföra dessa uttalanden med vad Sten Tolgfors sagt om kraven på en historisk granskning av FRA:s verksamhet:
-Vad som ska göras är avdömt av alliansen gemensamt. Detta ingår inte i det. Skälet är framför allt att vi har en relation till andra länder som vi inte ska riskera att undergräva.
Och vidare:
-Dessutom, poängterar Sten Tolgfors, har Datainspektionen funnit att FRA agerat i enlighet med lagstiftningen.
– Så det finns inget att peka på där det begåtts uppenbara felaktigheter, som i sig skulle motivera en utredning.
Det tog 30 år innan IB granskades. Hur länge till ska vi behöva vänta på FRA-kommissionen?